Rätt och anpassat emballage säkerställer att varorna kommer fram i gott skick
Ditt gods utsätts för en hel del påfrestningar under en transport där det hanteras vid både lastning, omlastningar på terminaler och vid lossning. För att godset ska komma fram helt ska det emballeras för att tåla de olika påfrestningar som det kan utsättas för under en transport. Det ska t ex tåla att samlastas med annat gods och lasten ska kunna säkras enligt gällande regler inför transport. Paketgods, d.v.s. paket som väger mindre än 25 kg, hanteras på en sorteringsbana, vilket innebär att godset måste vara väl emballerat för att klara denna hantering. Gods som ska transporteras med sjöfrakt i container/trailer eller med flygfrakt, är ofta utsatt för naturens krafter och bör förpackas och emballeras därefter. Flyggods ska vara ’ready for carriage’ inför transport.
Det här är bara några exempel på vilka påfrestningar godset utsätts för vid en transport. Nedan finner du tips på emballering, märkning och lastsäkring av olika typer av gods för att säkerställa att dina varor kommer fram i gott skick.
Pall
Det finns olika typer av pall t.ex. halvpall, Eur-pall och långpall, men för samtliga typer gäller att pallen ska kunna hanteras med truck eller annat lasthjälpmedel samt att pallen ska vara hel och stabil, annars finns det risk för att den tippar vid hantering.
Packa gods på pall
Gods som väger mer än 35 kg bör packas på pall. Tänk på att:
- Packa pallen så att godset ligger innanför pallkanten. En vanlig skadeorsak vid normal godshantering är att godset sticker ut utanför kanten
- Plasta pallen med sträckfilm eller krympfilm som säkras runt nederkanten på pallen. På så sätt minskar risken för att pallen rasar
- Säkra tungt och ostadigt gods mot pallen med plast- eller stålband och lägg tyngdpunkten jämn och låg
- Använd pallmellanlägg för att undvika att godset glider
- Packa pallen jämn på toppen om det är möjligt. Det ska gå att ställa en pall på 400 kg ovanpå godset för att en pall ska betraktas som staplingsbar. Om godset inte tål det ska godset bokas som flakmeter
- Säckar på pall måste staplas i ett självlåsande mönster och ligga innanför pallkanten. Använd med fördel bottensarg av wellpapp innanför krympfilm för att minimera risk för att godset rör sig
Invändigt skydd
Som invändigt skydd räknas hörnskydd, bubbelplast, frigolit, luftkuddar och vaddering, vilket gör att godset inte rör sig inne i t.ex. en kartong. Samtidigt minskar risken för att kartongen och godset trycks ihop under hantering.
Ytteremballage
Ytteremballage ska vara anpassat efter typ av gods och godsets vikt och därmed kunna tåla yttre påfrestningar under hela transportkedjan. En underdimensionerad förpackning går lätt sönder. Ytteremballaget är till för att skydda själva godset. Observera att produkter med displayemballage måste ha ett formstabilt ytteremballage. Exempel på ytteremballage är kartong, pallkrage, trähäck, wellpapp, bubbelplast, kantskydd och krympfilm.
Otympligt och ömtåligt gods så som möbler, dörrar, fönster, långgods m.m.
Skaderisken är alltid större vid transport av dessa typer av gods, varför produkterna ska emballeras professionellt. Godset ska i möjligaste mån transporteras på pall. Dörrar och bordsskivor ska emballeras med stöttåligt inneremballage, hårda hörn och kantskydd samt kraftig wellpapp. Gods som kakel,marmor eller glas ska förpackas så att det står upprätt utan tipprisk.
Långgods ska emballeras utifrån godsets beskaffenhet t.ex. i trälåda, kraftiga wellrör eller längsgående reglar. Tyngre gods ska ha lämpliga anordningar för truckhantering som t.ex. klossar eller lyftstroppar.
Oemballerat gods som större maskiner, fordon, skrymmande m.m.
För denna typ av gods ska det finnas tydligt markerade förankringsmöjligheter på godset. Ömtåliga ytor och utstickande delar ska skyddas på lämpligt vis.
Stöldbegärligt gods
Stöldbegärligt gods, såsom elektronik, märkeskläder, alkohol m.m., ska emballeras i så neutral förpackning som möjligt. Krympfilma pallar med lösa kartonger och försegla med säkerhetstejp runt om. Säkerhetstejpen ska helst vara med färg, vilket gör det lättare att spåra gods via våra kameror. Undvik om möjligt att skylta med företagets logotyp.
Flytande gods
Flytande gods ska förpackas i lämpligt emballage anpassat för denna typ av gods och omslutas av absorberande material för att undvika läckage på intilliggande
gods och utrustning. En varuägare som skickar undermåligt emballerat gods kan bli ersättningsskyldig gentemot andra varuägare eller transportören om godset läcker och förstör annans gods eller egendom. Exempel på flytande gods kan vara drycker, färg i burkar och andra typer av vätskor
Farligt gods
Det är enligt svensk lag avsändarens skyldighet att klassificera, emballera, märka och etikettera farligt gods enligt föreskrifterna för respektive transportslag. Det åligger även avsändaren att överlämna de handlingar som krävs för transporten till transportören. Enligt samma föreskrifter ska alla företag som avsänder farligt gods ha en säkerhetsrådgivare. Farligt gods förpackat enligt bestämmelserna för begränsad mängd får ha en maxvikt på 30 kg per kolli.
Frostkänsligt gods
Vintertid är risken stor att känsligt gods kan skadas p.g.a. frost. Godset hanteras inne i varma terminaler, men under transport i en kapelltrailer kan temperaturen gå ner långt under 0 grader.
Om godset är känsligt för kyla/frost kan det skyddas med hjälp av thermohuvor. Gods ska då bokas som frostkänsligt. Rekommendationen är dock att boka godset som thermotransport, där temperaturen kan regleras efter önskad temperatur.
Märkning av gods
Godset kan hanteras via flera terminaler och det är mycket svårt att hitta ägaren till ett kolli som anländer omärkt till en terminal. Det är därför viktigt att märka godset med DSVs etikett innan chauffören hämtar det.
Det är ett krav att använda DSVs standardetiketter eller skanningsbara överenskomna etiketter. Det måste framgå vem som är avsändare och vem som är mottagare. Etiketten ska fästas på sidan av godset på plant underlag, inte vara vikt eller skrynklig, och vara fullt skanningsbar.
Märkning av ömtåligt gods
Är godset ömtåligt ska det framgå tydligt med t.ex. glasmärkning och pilar som visar rätt sida upp. På marknaden finns produkter såsom Chockwatch och Tiltwatch som kan användas för stöt- och tippkänsligt gods.
Märkning av topptungt eller förskjuten tyngdpunkt på gods
Gods med förskjuten tyngdpunkt måste märkas upp noggrant för att kunna hanteras på korrekt sätt.
Lastsäkring
I normalfallet är det avsändaren som ska lastsäkra sitt gods enligt svenska regler eller motsvarande regler för utrikestransporter. Dessa regler gäller främst vid hellaster där chauffören ej närvarar vid lastning eller hämtar färdiglastad trailer
Avsändaren ansvarar för att godset är förpackat, stuvat och beskaffat på ett sådant sätt att det tål normal transport. Godset ska tåla att lastsäkras med spännband. För detta kan t.ex. kantskydd eller tryckavlastande anordningar behövas.
Reglerna för lastsäkring säger att lasten ska stuvas och säkras så att inga delar av lasten kan glida, tippa, rulla eller vandra. Man kan uppnå detta genom antingen låsning, förstängning, surrning eller en kombination av dessa åtgärder.
Utöver den utrustning för lastsäkring som DSV alltid tillhandahåller (i normalfallet gäller ett spännband per flakmeter) ska avsändaren ställa extra lastsäkringsutrustning till chaufförens förfogande vid parti- och hellaster. Exempel på extra utrustning är; mellanskivor, stöttor, luftkuddar, kantskydd och
friktionsmattor.
Bestämmelser för lastsäkring kräver att emballeringen är så pass hållfast att den klarar av de påkänningar som lastsäkringen medför. Till exempel medför ett surrningsband ett förhållandevis högt tryck på emballaget och för att lastsäkringen ska vara effektiv måste emballaget tåla detta tryck. Gods på pall ska vara säkrat till pallen så att en stabil enhet bildas och den ska klara vissa påkänningar utifrån krav i standarder.
Det är varuägarens ansvar att det gods som lämnas för transport kan lastsäkras.
Det är viktigt att riktlinjerna efterlevs för att möjliggöra en säker transport och förhindra transportskador och olyckor.
Vid tillfällen där emballeringen inte är fullgod för normala transportförhållanden kan DSV inte ställas ansvarig vid skada på godset.
Kontakta oss vid frågor
För mer information om regler kring emballering, lastsäkring eller transport av farligt gods, vänligen kontakta följande:
Lastsäkring, Farligt gods
Niklas Jämsä
niklas.jamsa@se.dsv.com
Farligt Gods
Michael Sandin
michael.sandin@se.dsv.com
Emballage
Fredrik Nilsson
fredrik.nilsson@se.dsv.com
Information kring märkning och emballering av gods för utskrift
Ladda ner informationsblad i pdf för utskrift via nedan länk. Här visas även exempelbilder: